Äntligen! Jag har längtat att få ger er glimtar från min och Isabelles weekend till Dalarna.
Vet ni förresten hur vi träffades? Jag och Isabelle. Jo genom jobbet. Hon är en av grundarna till ett stort företag som arbetar med Influencer marketing. Vi är alltså helt i samma bransch men på olika ändar av den. Vi träffades över en jobblunch och sedan dess har hon en plats i mitt hjärta. Alla skulle ha en Isabelle i sitt liv. Varm, intelligent och oerhört skärpt, vacker, begåvad, driven och världens bästa vän. Tacksam att få ha henne i mitt liv.
Okej från vänskap till Hildasholm. För det var till Leksand och Hildasholm åkte allra först och även där vi skulle övernatta sedan två nätter. på Korstäppan som ligger i just Leksand.
Just nu håller de stängt för säsongen men vi fick en privat guidad och alldeles fantastisk tur av Ingemar som arbetar där sin trädgårdsmästare. Vi tar en titt! Och hörni, förbered eder på en bildkavalkad utan dess like. Det fanns så mycket att se och jag vill visa er allt som jag inspirerades av och tyckte var fint…Kanske i det mastigaste laget men här kan jag bara inte låta bli. Jag vill att alla ska få se hur vackert det är på Hildasholm!
En vacker björkallé leder vägen in till Hildasholm.
Och här har vi självaste Hildasholm.
I maj 1907 gifte sig läkaren och författaren Axel Munthe med Hilda Pennington Mellor i London. Munthe fyllde femtio senare samma år, hon var nitton år yngre.
Bröllopsresan gick till Sverige och Siljansbygden. Dalarna hade vunnit smålänningen Munthes kärlek redan på 1870-talet då han fotvandrat här efter sin studentexamen. Nu ville han att även den nyblivna hustrun skulle få uppleva hans favoritlandskap i hemlandet. Också hon blev fascinerad av trakten och förälskade sig i den – så mycket att hon önskade sig ett sommarhem här.
Våren 1910 påbörjades byggandet av Stengården, som den ursprungligen hette, vid stranden av Siljan strax norr om Leksands kyrka. Sent på hösten året därpå stod ett vitputsat tegelhus med tillhörande flygelbyggnader färdigt. Då hade makarna Munthe hunnit få sina två söner: Viking (oftast kallad Peter), född 1908 och Malcolm, född 1910.
Vi stiger in i hallen!
Och går vidare in till ett arbetsrum. Med ett maffigt blomsterarrangemang.
Platsbyggda bokhyllor med glasade dörrar.
Överallt vackra föremål. Och jag inser än en gång, jag är en maximalist. ÄLSKAR prylar. Av hela mitt hjärta.
Det här fick mitt hjärta att slå några slag extra. Hilda fick dessa bedårande sängkläder från det forna Jugoslavien. Minst ej vilket land eller från vem men jisses alltså. Dör lite…
Nej men snälla rara. Textilier och kvinnligt hantverk när de är som allra allra vackrast.
Givetvis fotogenlampor och lyktor lite varstans.
Och på flera dörrar vackra praktiska krokar. Det tar jag med mig hem till oss. Ska spana på loppis efter just krokar att fästa på dörrar här hemma och på Gotland.
Siiiista titten på dessa sängkläder…
Isabelle granskar något foto. Hon har koll på de här med historiska föremål för övrigt. Utbildad föremålsantikvarie minsann.
Siktet inställt på Hildas sovrum men först passerar vi ännu ett rum med väldigt många böcker.
Och en bedårande kakelugn.
Okej. En av de finaste sovrummen jag skådat. Väggfärgen är absolut perfektion mot alla vackra textilier, skira kläder och trärena detaljer.
Hildas sommargarderob.
Ska håll ett öga efter fotogenlyktor framöver.
Genom musikrummet med en touch av medeltiden.
En fin broderad doftkudde.
Guldramar är himla vackert tycker jag. Särskilt mot grått.
I musikrummet hängde de också ett makalöst vackert porträtt av Hilda.
Hilda var troende och lät uppföra ett kapell i sitt sommarhus.
I en av sönernas rum. En riktig konstnärlig talang som ni kan se.
I skåpet förvaras alla utklädningskläder. Hilda ställde ofta till med teater nämligen. Och själv önskar jag mig ett prick lika till vardagsrummet men förvarar gärna allt linne där.
För hemma hos oss får de inte plats med en hel gång av linneskåp som på Hildasholm. VILL HA.
I mitt förra liv var jag en manglande människa. Det vet jag helt säkert. Kan inte tänka mig något mer tillfredsställande än att , stärka, mangla och stryka. Men ja, i ett annat liv…med ett ungefärligt snitt på fyra maskiner tvätt per dag förblir det en dröm.
Hej badrummet! Med snyggkranen. Och jag landar i samma känsla. En enkel bas är det allra finaste alla gånger.
Ställning för handdukar och en våg att väga bebisar i. Bra badrumspinaler helt klart.
Okej, dags att börja tassa ner. Nu har vi ju hängt på övervåningen en bra stund. Svårt att slita sig från den här gången med linneskåp dock…
Klick! En bild som jag tog för att visa Carlos på min framtida julklapp…
Hej köket.
Eller ja, ett slags förkök innan det riktiga köket.
I matsalen dukades det vackert med eget porslin.
Nu så. I det riktiga köket. På fönsterbrädan ett behändigt litet set med picknickattiraljer. Allt var väl ändå vackrare förr det tycker jag att vi kan enas om?
Platsbyggt. Vad annars?
Suddig bild men en sådan eftersöker jag. Ska ta en titt in på Tradera. Om inte någon av er har ett tips? Ej nyproduktion.
Hemmets hjärta ändå. Ett varmt och ombonat kök.
Med mängder av urvackra detaljer som fick mig och Isabelle att häpnas.
Det här gillade jag. Hylla över köksingången. Skulle kunna tänka mig något liknande på Gotland. Med blåvita antika krus på…
Kopparklädd köksbänk.
Vedspisen!
Bredvid köket fanns ett rum med serveringsskåp längs tre väggar.
Jag förälskade mig i en duk!
Och kände att det här är i särklass det finaste jag någonsin sett. Men så kände jag mest hela tiden.
Dör. Allt är vackert.
Precis allt.
Ska spana efter tvättfat och kanna på loppis. Att ha som ett vackert stilleben..kanske men någon kvist i eller så.
Mårbacka pelargoner lite här och där!
Och en och annan moraklocka.
Ni minns väl att det här är ett sommarhus. Ett sommarhus…kanppt så att man kan greppa det eller hur?
Vi gick ut och genom rosenträdgården.
Vackra statyer här och var. Jag älskar statyer men det passar ju inte hemma hos oss. Tomtar är inte heller min grej så jag får nöja mig med en och annan figurin hemma istället.
En skyddsängel?
Trädgården var mycket större än vi hade kunnat ana.
Och var påväg in i dess vintervila.
Ett hav av flox känns alltid rätt.
Är någon med mig när jag säger att trädgårdar är vackrast om våren och hösten? Sommaren är så fulländad på något vis. Jag behöver något annat. För att gå igång helt.
Isabelle är i alla fall alltid med mig. ♥
Baksidan. Något mer dekorerad än framsidan.
Namnet har jag glömt. Stormhatt? Vacker hursomhaver.
Hildasholm är beläget så vackert vid Siljan. Tänk alla dopp som tagits i sjön under varma sommardagar…
Hej statyn!
Krasse är himla fint. Jag har ljusgul här hemma.
Någon form av lusthus eller liknande i trä.
Och så var den guidade turen slut.
Jag tar med mig så mycket i form av inspiration till både trädgård, inredning och livsstil. Nu är jag ingen Hilda som kan ägna lika mycket tid åt konstnärliga aktiviteter men ändå. Oerhört inspirerande och personligt hem där man kommer de som levt där riktigt nära på ett fint sätt. Konstnärshem är de allra finaste jag vet om, då, nu och för alltid. Det flödar en kreativitet och inredning är personlig. Det är verkligen oerhört fint att få ta del av.
Jag kan varmt rekommendera er ett besök till våren!
puss
Julia
