Måndag!
Och jag bestämde mig igår för att det ska bli en riktigt bra vecka det här. Veckan före advent.
Jag har den senaste månaden verkligen försökt att peppa mig själv och vara glad och pigg men trots att jag är övertygad om att en positiv attityd skapar bra förutsättningar för en lycklig tillvaro så har deppen ( lite olika orsaker ) liksom hängt över mig. Men nu ska den bara bort och jag började veckan med en lugn 5 kilometers jogg. Alltså wow. Kroppen orkade! Trots en lång paus från träningen. Och nu är jag inte lite gravid längre så jag är mycket nöjd med prestationen. Träning är bästa antideppen för mig. Exakt allt känns bättre under och efter en joggtur.
Igår ordnade jag och barnen med två adventsgranar. Så himla mysigt att ha granar ute. Med eller utan belysning. Den större granen fick bli pyntad med röda äpplen. Så fint och mumsigt till fåglarna ( hoppas katterna låter fåglarna äta ifred bara… )
Och Carlos fixade med utebelysningen. Vi är inte enade gällande julbelysningslooken alls. Han går åt det libanesiska tingeltangel hållet med en touch av 90-tals raveparty känsla. Förlåt älskling men blinkande gröna och röda ljus på ett stort träd är bara såååå hemskt! Om de hade varit vita så hade jag kunnat kisa och låtsas se tindrande stjärnor i alla fall.
Och jag. Jag vill ha mer klassiskt glittrande ljus på ladan med ett varmt gammeldags sken.
Men ok. Vi kompromissar såklart. Jag är ju ingen jultyrann inte utan alla ska vara nöjda och glada med pyntet. Och barnen älskar laserljusen alá rave och jag mina milt glittrande juleljus på rad på ladutaket.
Tänk om det föll ett par decimeter pudrig snö över lilla gården också. Då skulle julkänslan vara komplett. Men det är inte fy skam med en äppelprydd adventsgran utanför farstun heller faktiskt.
kram
Julia
Ps, ser ni den fina julgransfoten? Håll ögonen öppna på loppisar. Min är ett loppisfynd och jag har en liknande men modellen mindre för en liten gran. Så tjusigt tycker jag med vintagejulgransfötter.
